Grundboken

Förenklat årsbokslut och K1: vad som gäller för enskild firma

Ett förenklat årsbokslut är det bokslut du gör när räkenskapsåret är slut, om firmans nettoomsättning normalt är högst tre miljoner kronor. Det består av en balansräkning och en resultaträkning. Du sparar det själv i sju år tillsammans med bokföringen, och det skickas aldrig in till Skatteverket. Reglerna kallas K1 av Bokföringsnämnden och heter BFNAR 2006:1. Väljer du dem måste du använda dem i sin helhet, utan att blanda in regler från något annat regelverk.

Grundboken · Uppdaterad

Bokslut låter som något en revisor gör. För en liten enskild firma är det i praktiken två tabeller du fyller i när året är slut, och siffrorna kommer ur bokföringen du redan gjort.

Vem får göra ett förenklat årsbokslut?

Skatteverket skriver: "Enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får upprätta ett årsbokslut i förenklad form (se 6 kap. 3 § BFL)."

Ordet får är värt att lägga märke till. Det är en möjlighet, inte ett tvång. Ligger du under gränsen kan du välja de vanliga reglerna i stället, men få har skäl att göra det.

Vad som exakt räknas in i nettoomsättningen står inte här, eftersom jag inte har den definitionen belagd. Ligger du någonstans i närheten av tre miljoner är det en fråga att ställa till Skatteverket, inte att gissa på.

Varför heter det K1 på ett ställe och förenklat årsbokslut på ett annat?

Därför att två myndigheter talar om samma sak med olika ord.

Bokföringsnämnden ger ut regelverken och numrerar dem. Deras heter "K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1)".

Skatteverket, dit du skickar deklarationen, säger bara förenklat årsbokslut. I hela SKV 282, broschyren på 56 sidor som handlar om just det här, förekommer bokstavskombinationen K1 inte en enda gång.

Det är alltså inte två regelverk du måste välja mellan. Det är ett, med två namn, beroende på vem som skriver.

Vad består det av?

En balansräkning och en resultaträkning.

Balansräkningen är läget på räkenskapsårets sista dag. Skatteverket förklarar den så här: "Balansräkningen visar firmans tillgångar och hur de är finansierade med företagarens egna pengar eller med skulder."

Resultaträkningen är året som gått: vad firman tjänat och vad den gjort av med.

Blanketten heter SKV 2150. Skatteverket har också ett program på sin webbplats där du kan upprätta bokslutet direkt.

Att hålla koll på

Väljer du de förenklade reglerna måste du använda dem fullt ut. Skatteverket skriver: "Den som väljer att upprätta ett förenklat årsbokslut ska inte använda andra regler än de som anges i det allmänna rådet när årsbokslutet upprättas. Det allmänna rådet ska också användas i sin helhet." Du kan alltså inte plocka den förenklade regeln på ett ställe och en annan regel där den råkar passa bättre.

Vad händer med bokslutet sedan?

Ingenting, hos Skatteverket. Det stannar hos dig.

Skatteverket är tydliga: "Spara detta årsbokslut i 7 år tillsammans med bokföringen och bokslutsunderlagen. Årsbokslutet ska inte skickas in till Skatteverket."

Sju år är samma tid som gäller för all räkenskapsinformation. Bokföringslagen formulerar det något mer exakt: uppgifterna ska bevaras "fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades" (7 kap. 2 §). Ett räkenskapsår som slutar under 2026 ska alltså sparas till och med utgången av 2033.

Det du däremot skickar in är NE-bilagan, och den bygger på bokslutets siffror.

Vad är alternativet?

Att göra ett vanligt årsbokslut. Skatteverket beskriver det som "att upprätta ett årsbokslut enligt bestämmelserna i BFL och Bokföringsnämndens allmänna råd om årsbokslut (BFNAR 2017:3)".

Det är mer arbete och fler regler. För en firma som ligger under tregränsen och inte har särskilda skäl finns det sällan anledning att välja det.

Grundboken är ett bokföringsprogram för enskild firma som räknar fram de här siffrorna ur din egen bokföring.

Källor