Bokföra i enskild firma: vad du måste göra, och när

Grundboken · Uppdaterad 2026-08-02

Bokföring låter som ett hantverk man måste lära sig. Kraven i lagen är egentligen få, och de går att läsa på en kvart. Det som gör folk osäkra är att ingen brukar säga vilka de är.

Vad säger lagen att du måste göra?

Att du är bokföringsskyldig, för det första. Bokföringslagen är kort på den punkten: "En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna" (2 kap. 6 §). Har du enskild firma gäller det dig, oavsett hur liten verksamheten är.

Vad skyldigheten innebär står i 4 kap. 1 §, och det är tre saker:

1. löpande bokföra alla affärshändelser
2. se till att det finns verifikationer
3. bevara all räkenskapsinformation

Skatteverket förklarar vad en affärshändelse är: "Det du ska bokföra är dina affärshändelser. Affärshändelser är allt som påverkar företagets ekonomi. Alla affärshändelser måste ha ett underlag (exempelvis ett kvitto eller en faktura)."

Bokföringen ska dessutom gå att läsa på två sätt. I den ordning sakerna registrerades, vilket kallas grundbokföring, och sorterat per konto, vilket kallas huvudbokföring (5 kap. 1 §). Det är därför ett bokföringsprogram alltid visar både en verifikationslista och en huvudbok.

När måste en affärshändelse bokföras?

Huvudregeln står i 5 kap. 2 §: "Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske."

Kontant betyder här faktiska sedlar och mynt, inte kortbetalningar. Har du ingen kontantkassa berör den första meningen dig sällan.

"Så snart det kan ske" är avsiktligt luddigt. Lagen tillåter att man dröjer om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Vad är kontantmetoden?

En lättnad för mindre företag. Lagtexten lyder: "Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker."

I praktiken betyder det att en faktura du skickat inte bokförs när du skickar den, utan när kunden betalar. Samma sak åt andra hållet med fakturor du får. Det är enklare, och det är vad de flesta små firmor väljer.

Vad måste stå på en verifikation?

Fem uppgifter, enligt 5 kap. 7 §: när verifikationen sammanställts, när affärshändelsen inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör.

Utöver det ska varje verifikation ha "ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas".

Det sista är skälet till att verifikationsnumren måste löpa obrutet. Numret är det som binder ihop raden i bokföringen med kvittot i pärmen.

Vad gör du om det blir fel?

Du rättar med en ny post, inte genom att ändra den gamla.

Lagen kräver att en rättelse går att följa. Om en bokföringspost rättas ska det anges när rättelsen skett och vem som gjort den, och sker rättelsen med en särskild rättelsepost ska det gå att få kännedom om rättelsen utan svårighet vid en granskning (5 kap. 5 §). Motsvarande gäller för verifikationer (5 kap. 9 §).

Att sudda ut och skriva om är alltså inte ett alternativ. Historiken är själva poängen.

Hur länge måste du spara allt?

Räkenskapsinformationen ska bevaras "fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades" (7 kap. 2 §).

Ett räkenskapsår som slutar under 2026 ska alltså sparas till och med utgången av 2033. Det gäller inte bara bokföringen utan alla underlag: kvitton, fakturor och bokslutet.

Grundboken är ett bokföringsprogram för enskild firma som räknar fram de här siffrorna ur din egen bokföring.